Kultur, tro och högtider

Kulturen

Kulturen i Jormark kan så klart skilja sig mellan byar, städer och köpingar, men det finns vissa saker som är gemensamma för alla människor i landet.

Tro

Det finns ingen organiserad religion inom Jormark. Man tror inte att det finns några gudar eller övermäktiga väsen som styr vardagen, vare sig inom byar eller städer – det är en orchisk tradition. Det som istället influerar de flesta människors liv är en mycket generell tro på att saker och ting hänger ihop. Detta gäller såväl bybor som stadsbor, om än bybor i lite högre grad. Tecken och omen är oerhört viktigt ute i byarna, men stadsbor tar ofta en viss stolthet i att vara mindre beroende på tur, otur och tecken än byborna – även om de kanske tror på det mer än de erkänner.

Den viktigaste tron för en människa är att hon har en fri vilja och en förnuftig tanke att välja hur hon ska agera med, men världen omkring henne ger tecken och aningar om saker som kan komma eller konsekvenser av vissa beslut. Det anses inte finnas något rätt eller fel inbyggt i världen eller andliga konsekvenser av ens handlingar, men lyssnar man inte på de aningar och tecken man får så kommer det gå illa för en.

Drömmar

Människorna i Jormark, vare sig de bor i slott eller koja, lägger stor vikt vid drömmar. Det är vida känt att drömmar ofta kan vara något annat än dom verkar och berättelserna om sanndrömmar är många. Om man haft en dröm om någon person eller ett särskilt föremål är det inte sällan som man försöker leta reda på personen eller föremålet som man har dröm om, och såväl stadsbor som bybor tar drömmar på största allvar.

Sommarspelen

Sommarspelen är en tradition som finns i hela Jormark. När sommaren är som varmast samlas alla i trakten för att se på dem. Vanligen hålls den på en äng utanför en köping eller stad, där både borgarna och folket från byarna i närheten samlas för att utmana varandra. Det har varit en naturlig knutpunkt för människor att mötas och slå nya bekantskaper.

Det är sed att det bara ska tävlas när solen skiner, så längden på sommarspelen kan variera från en vecka till bara en dag om vädret tillåter. För varje gren väljer familjerna en förkämpe som får tävla med de andra. Även om det inte finns något pris för den som vinner en gren brukar det ändå vara något som folk håller i bakhuvudet, både när det gäller giftermål och affärer.

Sommarspelen är symbolen för rikets enighet. Här kan folk sätta sina bråk åt sidan och vara vän även med sådana man annars inte ens skulle prata. Det finns köpingar och byar som sätter sig på tvären och håller sina sommarspel för sig själva, men de är undantag som bekräftar regeln.

Årstiderna och deras högtider

Vid varje övergång av årstid brukas det runtom Jormark firas en högtid för att fira den senaste årstidens slut och den kommande årstidens början. Man kallar årstiderna och månaderna som i vår värld; vår (mars, april, maj), sommar (juni, juli, augusti), höst (september, oktober, november) och vinter (december, januari, februari). Hur man firar högtiderna varierar mycket, men generellt involverar de att man tänder stora bål, berättar berättelser och äter god mat tillsammans – och hoppas på ett år med mycket tur.

Den sista helgen i februari så hålls Vintersänd, där man firar vinterns slut.
I maj hålls Vårskensfesten, för att fira vårens slut och sommarens början.
Under augusti firar man en högtid för att fira skördens och höstens början.
November så hålls en högtid för att markera köldens och vinterns intåg.

Födelsedagar

Det är sällan man har exakt koll på vilken dag man är född om man kommer från en by, men man brukar veta månaden. Därför är det väldigt vanligt att man på den första eller sista dagen i varje månad firar alla de som har födelsedag den månaden med en enda fest. Dessutom är det sällan man har råd att göra en ordentlig fest för varje person som fyller år, så det är mer praktiskt att ta alla på en gång. Varje by har sina egna traditioner för firande, men ofta innebär det att  byn går ihop och gör en rejäl måltid där alla äter, dricker, leker och umgås glatt under en kväll.

En vanlig tradition är födelsedagsbarnet flätar en ring av björkris som denne hänger runt halsen under dagen man firar, för att symbolisera hur man knyter ihop ytterligare ett år som gått. God sed är också att under dagen berätta ett gott minne om personen som fyller år, gärna ett från det senaste året som passerat. Att ge gåvor till födelsedagsbarnet förekommer till en viss utsträckning, då genom att man gömmer gåvan på ett lätthittat ställe i födelsedagsbarnets hus, oftast under sängen eller huvudkudden. Man säger att det är en tomtegåva. Det anses generellt oartigt och självupptaget att berätta om man har gett någon en present, men det är vanligt och uppskattat att den är så pass personlig att man ändå förstår vem som har skänkt gåvan.

Stadsborna firar födelsedagar på ungefär samma sätt, utöver att de håller en mer exakt datumräkning och ofta håller fester för enskilda personer istället för flera på en gång.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *