Omvärlden

Syn på omvärlden

Alla stadsbor är så klart mer eller mindre utbildade när det gäller världen utanför ens egen stad, men det här är den generella synen som de flesta stadsbor har på omvärlden.

Bybor

I Jormarks stora rike finns det bybor, och bybor. Många stadsbor har någon gång stött på en bybo som lever ganska nära en storstad och därför fortfarande kan ses som hyfsat civiliserad. Inte fullt så många stadsbor har stött på sådana bybor som finns i ytterkanterna av riket, såsom tallträskare. Dessa inavlade bönder, för alla är de bönder, kan oftast inte räkna på sina 12 fingrar och har ingen som helst uppfattning över hur världen faktiskt fungerar.

Ljusordern

De flesta föräldrar som lever i städerna brukar övertala sina barn att gå med i Ljusordern eftersom att det är ett ypperligt tillfälle att få resa runt och se världen, samtidigt som föräldrarna får en mindre mun att mata under de tre år som barnet gör sin utbildning. Många ser även upp till färdigutbildade ljusväktare och det är något att eftersträva.

“Väsen”

Det finns en massa olika djur i skogen. Några av dem kanske har armar och ben och läten som med lite fantasi nästan låter som tal, men då de uppenbart inte är människor så måste det vara djur. Bönder tror att vissa av dessa djur är magiska och kallar då dem för väsen, men sådant påhitt tror vi inte på. Allt har en naturlig orsak och sådant som magi och magiska väsen existerar bara i sagorna.

Gråväsen

Orcher kallas även för gråväsen. I de mera ödsliga trakterna långt ifrån städerna (Tallträsk till exempel) finns det alltid en risk att träffa på orcher. De flesta stadsbor har själva aldrig sett en orch, men historierna går om dessa blodtörstiga varelser och många långväga handelsresande har berättat de mest förfärliga historier om dem.

Tomtar

Vissa bybor har något som kallas “tomtar” på sina gårdar. Det är typ som en sorts husdjur som hänger runt kring husen och tigger mat. Varför byborna har dessa husdjur? Tja, vem vet, att föda upp djur är väl sådant som bybor roar sig med ute i skogen när dom inte räknar kottar.

Alver

Alver kallas även för skogsgångare, långöron, skuggvandrare och många andra saker.
Alver är sagoväsen som är till för att skrämma barn med. Det är bara vidskepliga bönder som tror att de verkligen finns på riktigt.
Mycket sägs om alver i sagorna (hitta på fritt, det kan vara olika från saga till saga). Återkommande i sagorna är att alverna alltid är mycket vackra och farliga, att de kan bruka magi och att en gåva från en alv alltid bringar mer ont än gott. Om någon på lajvet påstår sig vara en alv så är de uppenbart att det måste vara en bedragare. “För alla vet ju att alver är sju meter långa…” (eller något annat passande) “…och dessutom så finns de inte på riktigt”